Stoppa machokulturen genom att ställa krav i upphandling på en schysst och jämställd byggbransch

Många i byggsektorn är överens om att machokulturen som råder i branschen är roten till en mängd problem som till exempel diskriminering, brist på jämställdhet, rasism, arbetskraftsbrist, olyckor, med mera. För att få bukt med problemen behöver branschen börja mäta och följa upp machofrågan. Här kan offentlig sektor bidra och påverka till att stoppa den rådande machokulturen genom att i bygg- och anläggningsupphandlingar sätta tonen och ställa krav på vad man tycker är okej arbetsmiljö. 

- Machokultur är grundproblematiken som får effekter på könsbalansen, normer, rasistiska uttryck, arbetsskador, olyckor med mera, säger Jeanet Corvinius ordförande Byggcheferna.

Byggnads är byggarbetarnas fackförbund i Sverige. Byggcheferna är en förening inom Ledarna för alla chefer inom samhällsbyggnad. Tillsammans representerar de både föreningarna cirka 120 000 medlemmar. De har sedan 2015 samarbetat för att skapa en inkluderande och jämställd byggbransch genom projektet Stoppa machokulturen. En hel del har förbättrats men det finns mycket kvar att göra

Största utmaningarna handlar om att vara medveten om att det i byggbranschen finns en machokultur, hur den har uppstått, vad den har fått för konsekvenser och vilka problem den har lett till. Frågorna behöver komma upp på bordet och diskuteras. Men det räcker inte heller med att bara vara medveten och prata om problemen, de måste åtgärdas också. 

På webbplatsen stoppamachokulturen.nu finns material, tips och övningar för alla som vill vara med och förändra, till exempel hantverkare, chefer och även lärare och elever på byggprogrammet. Där finns bland annat

• filmer med tips från personer i branschen
• övningar om mansnormer
• regler att sätta upp på arbetsplatsen eller i skolan.

Stoppa machokulturen

Byggcheferna har även tagit fram mätverktyget machoindex. Det har utvecklats i samarbete med psykologen och forskaren Magnus Johansson vid Oslo Metropolitan University. Ett machoindex räknas fram genom en undersökning med elva frågor. Resultatet blir en procentsats för graden av machokultur på arbetsplatsen. Verktyget kan alla använda. 

Det index som byggföretaget får fram gör det enklare att se problemen, förstå vad det beror på och sträva efter att förbättra siffran. Machoindex kan sedan användas för att börja prata om frågorna i olika möten som redan finns, till exempel startmöte och byggmöten där olika former av hållbarhet redan diskuteras. 

- Utmaningen ligger i att vara medveten om problemen. Där man inte pratar om frågorna lägger man locket på, menar Jeanet.

Genom att i bygg- och anläggningsupphandlingar ställa krav på machoindex eller liknande kan upphandlande organisationer bland annat bidra till social hållbarhet i form av en mer jämställd arbetsplats, fri från diskriminering, rasism och i förlängningen en attraktivare byggarbetsplats för alla oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller funktionsförmåga, färre arbetsskador och dödsolyckor. 

- Våga ställa krav i upphandling på samtalston och spelregler som ska råda på byggarbetsplatsen, avslutar Jeanet.

Många byggföretag strävar efter ordning och reda och vill stoppa machokulturen. Dessa företag måste kunna visa hur de jobbar för att bryta machokulturen som gäller, till exempel med hjälp av machoindex. Det måste vara lätt att göra rätt för genomslagskraft och orken att prestera. Man ska kunna bevisa att man i projekten aktivt arbetar för att stoppa machokulturen.

Ett bolag som har börjat använda sig av machoindex för att mäta förekomsten av machokultur är det statliga bolaget Svevia, som är specialiserat på att bygga och sköta om vägar och infrastruktur. 

Machoindex (Byggchefernas webbplats)

Svevia mäter graden av machokultur för att vara en attraktiv leverantör, kund och arbetsgivare