Upphandling med mål att öka sysselsättningen
Offentliga kontrakt kan användas som en väg in till arbetsmarknaden för människor som har svårt att få jobb och samtidigt bidra med kompetens som matchar arbetsmarknadens behov. I denna modell beskriver vi hur det går till att ställa sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar.
Innehåll på denna sida
Sysselsättningskrav i offentlig upphandling innebär att leverantören i ett offentligt kontrakt åtar sig att anställa eller erbjuda praktikplats till personer som står utanför arbetsmarknaden. Många roller är involverade under hela inköpsprocessen när man ställer sysselsättningskrav. Vi ger dig stöd i hela processen genom en modell med tydliga steg för varje fas.
Genom att ställa sysselsättningskrav i offentlig upphandling kan offentlig verksamhet och näringsliv tillsammans bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad. Vilket i sin tur ökar integrationen, ger individen bättre levnadsförhållanden och leverantören bättre kompetensförsörjning. Sysselsättningskrav i offentlig upphandling kan bidra till att nå flera mål i Agenda 2030:
- mål 5 - Jämställdhet
- mål 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- mål 10 - Minskad ojämlikhet.
Nationell modell för sysselsättningskrav
Välj den roll som berör dig eller som du är intresserad av för att få information om de steg i inköps- och upphandlingsprocessen som är relevanta för dig.
- Beslutsfattare och ledning – Du som sitter i en ledande position inom offentlig verksamhet och kan initiera policybeslut och strategi för organisationen, exempelvis politiker eller tjänsteman.
- Upphandlande organisation – Du som arbetar inom upphandlande organisation och berörs av eller behöver stöd i ditt arbete med att genomföra upphandling med sysselsättningskrav, exempelvis upphandlare, beställare eller projektledare.
- Leverantör – Du som är leverantör eller anbudslämnare i offentlig upphandling med sysselsättningskrav eller som har intresse av ämnet, exempelvis företag eller annan organisation.
- Matchningsansvarig arbetsmarknadsaktör – Du som arbetar med arbetsmarknadsfrågor och matchar arbetssökande mot arbetsgivare, exempelvis på arbetsmarknadsförvaltning eller offentlig eller privat arbetsförmedling.
Modellen för sysselsättningskrav i offentlig upphandling utgår från inköpsprocessen som den illustreras i bilden längst upp på den här sidan. Där visas alla steg som ingår i ett strategiskt inköpsarbete utifrån inköpsfunktionens perspektiv.
Eftersom olika roller inom organisationen utför uppgifterna krävs att det är tydligt vilka roller som ska utföra de olika uppgifterna innan processen startar. Då skapas förutsättningar för att en upphandling med sysselsättningskrav ska bli framgångsrik.
- Beslutsunderlag
- Sysselsättningsfrämjande villkor
- Mall för överenskommelse med leverantör efter genomförd dialog om sysselsättningsfrämjande åtgärder
- Formulär för egenrapportering på övergripande nivå
- Samhällsekonomisk beräkningsmodell
- En förenklad presentation av modellen för utbildning och stöd i arbetet
Reserverad upphandling
Genom att reservera deltagandet i upphandlingsförfarandet för vissa sociala företag kan företag tilldelas kontrakt som de annars skulle sakna möjlighet att få under normala konkurrensförhållanden.
Kunskapsbanken
I kunskapsbanken hittar du information och material i form av frågor och svar om sysselsättningskrav, juridiska förutsättningar, samhällsekonomiska effekter inklusive en beräkningsmodell, framgångsfaktorer för sysselsättningskrav, lärande exempel från Sverige och erfarenheter från andra EU-länder. I kunskapsbanken finns även kontaktpersoner till våra ambassadörer för sysselsättningskrav, organisationer som jobbar aktivt och på ett strukturerat sätt med detta.
Bakgrund till sysselsättningskrav i offentlig upphandling
Den nationella modellen för sysselsättningskrav i offentlig upphandling har tagits fram av det EU-finansierade projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling. På politisk nivå, inom EU och nationellt i Sverige, betraktas offentlig upphandling som ett av flera möjliga verktyg för att uppnå olika mål i samhället. Det kan vara miljömässiga, sociala eller andra samhällspolitiska mål.
Ett viktigt syfte med de EU-direktiv som reglerar den offentliga upphandlingen är att använda upphandlingen som ett sätt att effektivt använda skattemedel och samtidigt bidra till att nå samhälleliga mål.
Även inom Europa 2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla anges offentlig upphandling som ett instrument som ska bidra till den europeiska sysselsättningsstrategin för att nå mål för bland annat sysselsättning och social integration.
Syftet med att ta fram en nationell modell för sysselsättningskrav i offentlig upphandling har varit att skapa en enhetlig metod som tydligt visar vad som krävs för att kunna genomföra en lyckad upphandling med sysselsättningskrav. Modellen beskriver tydligt varje steg i processen och ger praktiskt stöd till de aktörer eller roller som berörs, bland annat upphandlare, matchningsansvariga och leverantörer, men också beslutsfattare.