Kriterierna i statsstödsbegreppet Begreppet statsstöd finns reglerat i artikel 107.1 i EUF-fördraget och har utvecklats genom EU-domstolens rättspraxis. Artikeln innehåller flera rättsliga kriterier (rekvisit) som alla ska vara uppfyllda för att det ska vara ett statsstöd. Antalet kriterier och gränserna mellan de olika kriterierna kan beskrivas på olika sätt. Vi har delat in dem i fem kriterier.
Kriteriet offentliga medel Ett av de kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska utgöra ett statsstöd är att åtgärden finansierats genom offentliga medel och att den kan kopplas till det offentliga (artikel 107.1 EUF-fördraget). Dessa två krav kallar vi här tillsammans kriteriet offentliga medel.
Selektivitetskriteriet Ett av de kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska utgöra ett statsstöd är att åtgärden är riktad till ”vissa företag eller viss produktion” (artikel 107.1 EUF-fördraget). Detta kallas selektivitetskriteriet.
Företagskriteriet Ett av de kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska räknas som ett statsstöd är att mottagaren av stödet är ett ”företag” (artikel 107.1 EUF-fördraget). Detta kallas företagskriteriet.
Gynnandekriteriet Ett av de kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska räknas som ett statsstöd är att åtgärden ger mottagaren en ekonomisk fördel (artikel 107.1 EUF-fördraget). Detta kallas gynnandekriteriet.
Konkurrens- och samhandelskriteriet Kriteriet påverkan på handeln och konkurrensen är egentligen två kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska kunna utgöra ett statsstöd. En åtgärd kan bara vara ett statsstöd om den snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater (artikel 107.1 EUF-fördraget). Kriterierna är kopplade till varandra och vi beskriver dem som ett kriterium i begreppet statsstöd.
